Finanskrisen – by dummies for dummies

 
Har du under det senaste året dagligen hört om finanskrisen utan egentligen veta vad det är som händer? Undrar du varför alla som är på nyheterna plötsligt är chefsekonomer och ränteanalytiker? Undrar du vem Fannie och Freddie som det pratats om egentligen är? Oroar du dig utan att veta vad du egentligen oroar dig för? Vill du ha svaret på vad sjutton det är som egentligen har hänt? Här är lösningen. Helt utan djungler av statistik, djupa analyser och vilda spekulationer. En förenklad förklaring av finanskrisen och lite kort om hur det drabbar Sverige.

Finanskrisen

En smula förenklat kan man säga att det hela har sin grund i att kommersiella banker och låneinstitut i USA, med hjälp av låga ingångsräntor, bonusutbetalningar och rabatter, lockade låginkomsttagare och andra utan ekonomisk säkerhet att ta så kallade subprime-lån. Subprime-lån är en form av dyrare högrisklån med rörlig ränta, som riktar sig till människor med dålig kredithistoria, låg kreditvärdighet, kort sagt till de som antingen inte uppfyller de normala kraven för lån eller de som inte förstår att det är ett dåligt lån. När lånen tecknats sålde långivarna vidare lånen till bolåneinstitut, som statligt stödda Fannie Mae och Freddie Mac. På så sätt såg man till att de ursprungliga långivarna fick fortsatt kapital för att fortsätta att låna ut, vilket skulle hjälpa så många amerikaner som möjligt att köpa bostad.

Fannie och Freddie delade upp lånen och sålde dem vidare till investmentbanker och liknande, som MBS-obligationer (Mortgage Backed Securities). De i sin tur delade upp MBS-obligationerna i värdepapper, så kallade CDO-papper (Collateralized Debt Obligations), som såldes till investerare världen över. Då Fannie och Freddie garanterade utbetalningar även om den ursprungliga låntagaren inte kunde betala och då riskspridningen var aningen svåröverskådlig, ansågs det som en relativt säker investering med bra avkastning.

Med stigande bostadspriser kunde de, som upptäckte att allt deras sparkapital var investerat i deras bostäder, fortsätta att belåna med subprime-lån, inte sällan för att kunna finansiera tidigare tagna lån. Till slut började det dock bli för mycket för många och när bostadsbubblan sedan sprack och bostadspriserna började sjunka, samtidigt som räntan på lånen ökade, hade många inget annat val än att lämna sina hem då de inte längre klarade av betalningar av räntor och amorteringar. När konjunkturen sjönk, arbetslösheten ökade, bostadspriserna fortsatte neråt och folk inte längre hade pengar att konsumera för, avstannade hela den amerikanske tillväxten.

När lånen började förfalla drabbades de som var långivare och flera låneinstitut kollapsade. Värdepapperna man sålt förlorade värde eller blev omöjliga att värdera. De som satt på dessa värdepapper blev snart tvingade till stora nedskrivningar av sina tillgångar. Många hoppades att det skulle stanna vid miljardnedskrivningar, men de stora nedskrivningarna och en stor osäkerhet om vem som satt på förluster, spred sig på marknaden vilket ledde till att bankerna blev alltmer ovilliga att låna ut pengar. Snart visade sig också enorma problem hos några av finansmarknadens stora aktörer. Kreditkrisen var ett faktum.

De två stora bolåneinstituten, Fannie Mae och Freddie Mac, fick efter en misslyckad räddningsaktion, omhändertas av den amerikanska regeringen. Två stora banker, Bear Stearns och Merrill Lynch, tvingades till akut försäljning till underpris. En tredje storbank, Lehman Brothers, lyckades, utan statlig backning, inte ens få fram en försäljning och fick ansöka om konkursskydd. Försäkringsjätten AIG, fick för att undvika en katastrof på marknaden efter svåra finansiella problem, ta emot ett hjälppaket från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve.

Räddningspaketet

När bankerna inte vill låna ut pengar så minskar aktiviteterna hos både konsumenter och företag. Investeringarna minskar och ekonomin mattas av. För att rädda marknaden från ett totalhaveri har den amerikanska regeringen arbetat fram ett räddningspaket som det för närvarande förhandlas om i kongressen. Räddningspaketet gå ut på att använda en totalsumma på $700 miljarder för att köpa ut osäkra värdepapper från amerikanska finansiella institutioner. Med detta önskar man stabilisera marknaden och därmed få bankerna att låna ut pengar igen. Förhoppningen är att man när marknaden stabiliserats ska kunna sälja tillbaka värdepapperna och på så sätt få tillbaka en del av pengarna.

Räddningspaketet har redan fått mycket kritik. Det är svårt att veta om räddningspaketet kommer att ha önskad effekt och vilka bieffekter som kan komma att följa. Det är svårt att värdera de osäkra värdepapperna, vissa menar att de helt enkelt är värdelösa. Finansdepartementet med finansminister Henry Paulson i spetsen kommer, i grundförslaget, att ha i stort sett total kontroll över vem som får vad och hur mycket. Dessutom kommer det, om det helt finansieras av skattebetalarnas pengar, innebära en kostad på över $5 300 för varje amerikansk skattebetalare. Det har lett till en stor oro för skattehöjningar och många är inte glada över att behöva finansiera en räddning av samma som ställde till det från början.

Även om detaljerna vid skrivande stund ännu inte är klara, så är de flesta överens om att det bara är en fråga om tid innan beslut fattas. Man är i stort sett överens om att det i slutändan inte finns några alternativ för att rädda ekonomin.

Hur drabbas Sverige?

Finanskrisen bidrar till att sänka den redan sjunkande konjunkturen. Lågkonjunktur blandat med en stor pessimism gör att folk håller stenhårt i plånböckerna, detta leder till en minskad konsumtion. Minskad konsumtion innebär att mindre varor och tjänster säljs, vilket leder till att företagen går sämre, skatteintäkterna minskar och världen går under.

Den försvagade dollarn och med den de ökande oljepriserna har även de bidragit till att många, framförallt exportföretagen, befinner sig i besvärliga tider. I lågkonjunktur och svåra tider, försvinner många jobb, arbetslöshet innebär mindre pengar som leder till den onda spiralen ovan, kort sagt, världen går under.

Det råder fortsatt stor osäkerhet på finansmarknaden, vilket gör det dyrare för bankerna att låna pengar de behöver för sin löpande verksamhet, vilket i sin tur leder till att det blir dyrare för såväl företag som privatpersoner att låna pengar från bankerna. Styrräntan har ökat, och därmed har även bolåneräntorna ökat och det tillsammans med bankernas behov att finansiera sina dyrare lån, har gjort att boräntan ökat mer än styrräntan. Därför ser man ofta bankernas egna experter uttala sig om att styrräntan redan borde ha sänkts.

Ingen vill väl ha högre ränta på sina lån. Det kan dock vara värt att tänka på att enligt riksbanken ligger den normala reporäntan mellan 3,5 % och 5,0 %. Dagens reporänta ligger på 4,75 %, vilket alltså bör anses vara in den normala nivån och inte fullt så högt som många vill framställa det. Man ska hos banker i Sverige kunna klara räntepålägg med tre procentenheter för att få bolån och de flesta bör därmed marginal nog att överleva lite till. Det är lite värre för de som tagit riktigt höga lån och de som tagit lån utan att ha några marginaler, de kan få svårt att klara av sina betalningar. Sjunker bostadspriserna kan man komma att sitta på lån som är högre än värdet på bostaden, Inte så kul om man tvingas till försäljning. Om man däremot inte är tvingad till försäljning kan man med största sannolikhet förvänta sig att räntan kommer att sänkas under nästa år.

Börsen har rasat under det senaste året. Aktie- och fondportföljer har minskat betydligt i värde. Fondsparande bör vara långsiktigt och det gäller att inte drabbas av panik. Såvida du inte behöver pengarna just nu eller har investerat i högriskbolag som riskerar att försvinna, finns det ingen anledning att paniksälja för att värdet har sjunkit. Börsen kommer att vända, förr eller senare. För de som behöver sina pengar idag eller inom den närmaste tiden, kan det dock komma att svida även om världen inte går under.

Swedbank och SEB har oroat en del med sina affärer i Baltikum. Swedbank har även en del fodringar, med något tvivelaktig säkerhet, på konkursdrabbade Lehman Brothers. På sistone har det även ryktats om likviditetsproblem i Swedbank. De som oroar sig för att ha pengarna på banken bör veta att statens insättningsgaranti, garanterar ersättning på upp till 250 000 kr på de flesta normala sparkonton om institutet skulle gå i konkurs. Dock ska det påpekas att det allmänt anses att hotet mot att svenska banker skulle gå omkull, är minimalt och ett ytterst osannolikt scenario.

De största förlorarna i Sverige är självklart de som direkt eller indirekt, investerat i den amerikanske bolånemarknaden. Det finns bland annat en oro för om och hur pensionssparandet har drabbats. Det finns dock som sagt en fortsatt stor osäkerhet om vem som drabbats, vilka förluster det innebär och vilka effekter det kommer att få.

Fortfarande för avancerat för dig? Här är en bra länk för dig, om inte annat så är det roande läsning. Vill du ha mer fakta och analyser, google/wikipedia is your friend. Är något felaktigt? Har jag missat något relevant? Du är välkommen att höra av dig.